Sep 9

Vad kan krittavlor lära oss om generativ AI i klassrummet?

I takt med att artificiell intelligens och generativa AI-verktyg som ChatGPT blir allt vanligare i samhället, ställs lärare och utbildare inför nya utmaningar och möjligheter. Hur ska vi förhålla oss till dessa verktyg i klassrummet? Vilka värderingar och pedagogiska principer bör vägleda våra beslut? I en intressant reflektion argumenterar forskaren Josh Brake för att vi kan lära oss mycket genom att titta närmare på en klassisk undervisningsteknologi - den välbekanta krittavlan.

Krittavlans underliggande värderingar

Vid första anblick kan krittavlan verka som en omodern relik från en svunnen tid. Men Brake menar att det finns djupare anledningar till varför många lärare, särskilt inom matematik, fortfarande föredrar krittavlan framför modernare alternativ. Krittavlan bär på en hel kultur och historia av matematikundervisning. Den erbjuder en särskild användarupplevelse som uppmuntrar till eftertanke och samarbete. Och kanske viktigast av allt - krittavlan förkroppsligar vissa pedagogiska värderingar:

  • Den uppmuntrar till en långsammare, mer reflekterande takt i undervisningen
  • Den ger utrymme för flexibilitet och oväntade sidospår
  • Den bjuder in till samarbete där alla i klassrummet kan bidra
  • Den signalerar att förståelse och djup är viktigare än att hinna med så mycket material som möjligt

Dessa aspekter är inte bara praktiska detaljer, menar Brake. De signalerar vad vi värderar i klassrummet och i lärandeprocessen. Är vårt mål att leverera så mycket innehåll som möjligt, eller att skapa utrymme för eftertanke och djupare förståelse? Ser vi klassrummet som en envägskommunikation från lärare till elev, eller som en plats för gemensamt utforskande?

Att synliggöra våra pedagogiska värderingar

Poängen med att reflektera över krittavlan är inte att argumentera för eller emot just detta verktyg. Istället menar Brake att vi behöver bli bättre på att synliggöra och artikulera de värderingar som ligger bakom våra val av undervisningsteknologier. Detta blir särskilt viktigt när vi nu står inför beslut kring införandet av nya AI-verktyg i klassrummet.

När företag som utvecklar generativ AI för utbildning nu förfinar sina erbjudanden och värdeerbjudanden, är det viktigt att vi som lärare och utbildare kan formulera våra egna pedagogiska värderingar. Vilka frågor och utmaningar är det egentligen vi försöker lösa med dessa nya verktyg? Och stämmer de värderingar som är inbäddade i AI-verktygen överens med våra egna pedagogiska mål och visioner?

Brake varnar för risken att vi upprepar misstagen från tiden då MOOCs (Massive Open Online Courses) lanserades med stora löften om att revolutionera utbildningen. I efterhand har vi lärt oss att tillgång till kursinnehåll är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för lärande. Det som verkligen spelar roll är att skapa den rätta miljön och kulturen där elever kan engagera sig i den ibland jobbiga men nödvändiga process som lärande innebär.

På samma sätt behöver vi nu fråga oss om de värderingar som är inbäddade i generativ AI hjälper oss att urskilja mellan produktiv och kontraproduktiv friktion i lärandeprocessen. Eller är målet helt enkelt att eliminera all friktion, oavsett om den är värdefull eller inte?

Att navigera i en ny teknologisk verklighet

I takt med att generativ AI rullas ut i allt fler sammanhang kommer lärare att behöva ta ställning till om och hur dessa verktyg ska användas i deras undervisning. Detta kan leda till förvirring och frustration när elever möter olika förhållningssätt i olika kurser. För att undvika utmattning menar Brake att vi behöver lyfta blicken från de tekniska detaljerna kring specifika verktyg. Istället bör vi fokusera på en mer abstrakt nivå av analys som utgår från våra pedagogiska mål och värderingar.

Även om vi inte nödvändigtvis behöver omfamna eller integrera generativ AI i våra klassrum, menar Brake att vi är skyldiga våra elever en förklaring till varför vi väljer att använda eller inte använda dessa verktyg. Genom att utgå från våra pedagogiska värderingar kan vi skapa en mer principiell och sammanhängande approach.

Ett konkret tips som Brake ger är att ställa sig frågan: "På vilket problem är detta AI-verktyg en lösning?" Verktyget kanske ger rätt svar, men är det verkligen rätt svar på den fråga som är viktigast för dig och dina elever?

Slutsatser och vägen framåt

Brakes reflektion kring krittavlor och generativ AI påminner oss om att de teknologier vi använder i klassrummet aldrig är neutrala. De bär alltid på vissa värderingar och antaganden om hur lärande går till och vad som är viktigt i utbildningsprocessen. I en tid av snabb teknologisk utveckling blir det därför allt viktigare att vi som lärare och utbildare tar oss tid att reflektera över och artikulera våra pedagogiska värderingar.

Detta innebär inte att vi ska avfärda nya teknologier som generativ AI. Tvärtom kan dessa verktyg potentiellt berika och förbättra lärandet på många sätt. Men vi behöver närma oss dem med öppna ögon och en tydlig pedagogisk kompass. Genom att synliggöra de värderingar som ligger bakom våra val av undervisningsteknologier kan vi fatta mer medvetna och principfasta beslut om hur vi vill utforma framtidens klassrum.

Kanske är den viktigaste lärdomen från Brakes reflektion att vi behöver se bortom hypen och de tekniska detaljerna. Istället bör vi fokusera på de grundläggande frågorna om vad vi vill uppnå med vår undervisning och hur vi bäst kan skapa miljöer där genuint lärande kan ske. Med den utgångspunkten kan vi förhoppningsvis navigera klokt i den nya AI-eran - oavsett om vi väljer att använda krittavlor, ChatGPT eller något däremellan.

Källor och vidare läsning

För den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet rekommenderar Brake följande källor:

Genom att ta del av olika perspektiv och fortsätta diskussionen kan vi förhoppningsvis hitta kloka vägar framåt i en tid av snabb teknologisk förändring inom utbildningsområdet.

Läs även: https://www.techhubben.se/blogs/framtidens-tv-teknik-vad-kommer-harnast

No items found.